Första intrycket

Den här artikeln ingår i serien Konsten att möta människor, som tar vid där [RFSU:s mjuka bigotri](/artiklar/bortom-checklistan) slutade. Underlaget är ett tjugotal mikrolektioner i appen SmartyMe om småprat, första intryck, karisma, flirt och att ta ordet på jobbet. Appen anger sällan källor, så vi gör det den inte gör: spårar varje råd till den bok eller studie det sannolikt kommer ifrån och bedömer hur väl det håller. Kopplingen mellan lektion och källa är i de flesta fall vår bedömning utifrån innehåll och formuleringar.

Tunna skivor

Begreppet thin slicing kommer från psykologerna Nalini Ambady och Robert Rosenthal. I en känd studie från 1993 fick försökspersoner se ljudlösa videoklipp på några sekunder av universitetslärare. Deras snabba omdömen stämde förvånansvärt väl med studenternas bedömningar efter en hel termin. Idén blev världskänd genom Malcolm Gladwells *Blink* från 2005, som är den troliga populärkällan bakom appens formuleringar.

Snabbare än sju sekunder

Appen säger att vi bestämmer oss om någon på sju sekunder. Den siffran saknar säker källa. Forskningen pekar tvärtom mot att det går ännu snabbare. Janine Willis och Alexander Todorov vid Princeton fann 2006 att en tiondels sekund räcker för att bilda en uppfattning om ett ansiktes pålitlighet, och att längre tid främst gör oss säkrare på omdömet utan att ändra det.

Det låter som ett argument för att öva in en perfekt första sekund, men slutsatsen är den motsatta. Ingen hinner spela teater på en tiondels sekund. Det som läses av är hållning och sinnesstämning, och därför är den man som är tillfreds med att vara där han är bättre rustad än den som har memorerat en öppningsreplik. Det var poängen när vi skrev om det tunna snittet i [RFSU:s mjuka bigotri](/artiklar/bortom-checklistan).

Värme före kompetens

Susan Fiske, Amy Cuddy och Peter Glick sammanfattade 2007 forskningen om hur vi bedömer andra: först frågar vi om personen vill oss väl, sedan om han kan genomföra sina avsikter. Appens uppmaning att börja med värme har alltså gott stöd. Den som försöker imponera innan han har visat att han är ofarlig har vänt på ordningen, och den som bara är vänlig utan riktning hamnar i den fälla vi beskrev i [No More Mr. Nice Guy](/artiklar/no-more-mr-nice-guy).

Haloeffekt och ankring

Två tankefel i faktaruta

* Haloeffekten, beskriven av Edward Thorndike 1920: ett positivt drag, som ett varmt leende, färgar bedömningen av helt andra egenskaper. * Ankringseffekten, från Amos Tversky och Daniel Kahneman 1974: ursprungligen om siffror, men i populärlitteraturen också om att första intrycket blir en referenspunkt för allt som följer.

Båda förklaras tillgängligt i Kahnemans *Thinking, Fast and Slow* från 2011.

Myten om 7-38-55

När appen säger att beteende väger tyngre än ord ligger Albert Mehrabians forskning nära till hands. Hans kända fördelning, att 7 procent av ett budskap ligger i orden, 38 i rösten och 55 i ansiktet, gällde bara situationer där någon uttrycker känslor eller attityder och orden säger emot tonfallet. Mehrabian har själv varnat för att siffrorna används om all kommunikation. Den som tror att innehållet bara är sju procent av ett samtal har fått något om bakfoten.

Läs romanen

* **Jane Austen, *Stolthet och fördom* (1813).** Arbetstiteln var *First Impressions*. Elizabeth dömer Darcy på första balen, och hela romanen handlar om hur svårt det är att ändra ett första intryck. Det är ankringseffekten och haloeffekten i romanform, två hundra år innan Kahneman gav dem namn.

Bedömning

Kärnan håller: intryck bildas snabbt, värme spelar stor roll och det första intrycket sitter kvar. De exakta siffrorna är tumregler snarare än forskningsresultat. Snabba intryck är dessutom ofta fel om sådant som inte syns, vilket Todorov själv utvecklar i *Face Value* från 2017. Det är en tröst för den som tror att en dålig start avgör allt: andra intrycket finns också, och det bygger man med handling.

Läs vidare: Kahneman (2011), Todorov (2017).

Serien Konsten att möta människor

* [Carnegie-arvet](/artiklar/carnegie-arvet) * [Första intrycket](/artiklar/forsta-intrycket-forskning-och-myter) * [Karisma går att lära sig](/artiklar/karisma-gar-att-lara-sig) * [Samtalets hantverk](/artiklar/samtalets-hantverk) * [Attraktionens psykologi](/artiklar/attraktionens-psykologi) * [Att ta ordet på jobbet](/artiklar/att-ta-ordet-pa-jobbet)

Källor

• Ambady, N. och Rosenthal, R. (1993). [Half a minute: Predicting teacher evaluations from thin slices of nonverbal behavior](https://doi.org/10.1037/0022-3514.64.3.431). Journal of Personality and Social Psychology, 64(3).
• Willis, J. och Todorov, A. (2006). [First impressions: Making up your mind after a 100-ms exposure to a face](https://doi.org/10.1111/j.1467-9280.2006.01750.x). Psychological Science, 17(7).
• Fiske, S. T., Cuddy, A. J. C. och Glick, P. (2007). [Universal dimensions of social cognition: Warmth and competence](https://doi.org/10.1016/j.tics.2006.11.005). Trends in Cognitive Sciences, 11(2).
• Thorndike, E. L. (1920). A constant error in psychological ratings. Journal of Applied Psychology, 4(1).
• Tversky, A. och Kahneman, D. (1974). [Judgment under uncertainty: Heuristics and biases](https://doi.org/10.1126/science.185.4157.1124). Science, 185(4157).
• Mehrabian, A. (1971). Silent Messages. Wadsworth.
• Gladwell, M. (2005). Blink. Little, Brown.
• Todorov, A. (2017). Face Value. Princeton University Press.