# Män söker inte softgirls. De söker någon som kan backa med släp. > Under våren 2025 började svenska dejtingprofiler fyllas av körkunskaper. Kan backa med släp. Fickparkerar utan hjälp. Det ser ut som en fånig detalj, och det är förmodligen det tydligaste språk många män har hittat för något de saknar orden för: en partner som bär sin del av lasten utan att det först måste förhandlas. - URL: https://fattning.nu/artiklar/man-soker-inte-softgirls - Kategori: Samtidsdiagnos - Perspektiv: Forskning - Författare: Johan Almer - Publicerad: 2026-09-09T12:40:00+02:00 - Lästid: 12 min - Språk: sv-SE - Utgivare: Fattning.nu Det finns en formulering som har spridit sig i svenska dejtingprofiler det senaste året, och den är så oglamorös att den nästan är rörande. Den lyder att man kan backa med släp. Ibland står det fickparkerar utan hjälp, ibland kör manuell, ibland tar med släpet till tippen utan att göra det till en händelse. Elle noterade trenden redan i mars 2025 och behandlade den som en kuriositet i dejtingdjungeln, ungefär i samma kategori som musiksmak och favoritresmål. Det är begripligt att den lästes så. Men den som har suttit i tillräckligt många samtal med män som just har separerat känner igen tonen i det, och den är inte kuriös. Den är en beställning, och den är formulerad med de enda ord som fanns tillgängliga. Parallellt har en annan bild dominerat samtalet om vad som efterfrågas på dejtingmarknaden: softgirl-trenden, mjukheten som livsprojekt, den uttalade motrörelsen mot karriärhets och prestation. Den bilden fick fäste i sociala medier omkring 2024 och blev snabbt en referenspunkt i kulturskribenternas texter om vad unga vill. Vad som sällan påpekas är att den beskriver ett ideal som formulerats i offentligheten, inte ett urval som görs i en app kvart över elva på en tisdag. De två sakerna behöver inte stämma överens, och det finns anledning att tro att de inte gör det. ## Vad beställningen egentligen säger Släpet är inte ett släp. Ingen man har någonsin blivit förälskad i en kopplingskula. Det som beskrivs är en egenskap som är svår att säga rakt ut utan att låta både gnällig och otacksam, nämligen önskan om en partner som inte gör varje praktisk uppgift till en fråga om vem som älskar vem mest. Den som kan backa släpet gör det för att det behöver göras, och sedan är det gjort. Det finns i den bilden en frihet från något som många män bär utan att kunna namnge det: känslan av att vara den som förväntas lösa, bära, planera och sedan dessutom trösta den som är trött av att inte ha behövt göra det. Det låter kanske hårt, och det finns en spegelbild av samma sak som kvinnor har beskrivit i decennier med betydligt större precision, nämligen det mentala arbetet med att hålla i familjens alla trådar. Det är inte en tävling. Det är samma trötthet betraktad från olika sidor av samma köksbord. Skillnaden är att kvinnor har fått ett vokabulär för sin del av den, delvis genom forskning och delvis genom en offentlig diskussion som pågått sedan sjuttiotalet, medan mannen som känner motsvarande sak fortfarande får uttrycka den i form av en anteckning om släpvagnar. ## Forskningen har vetat detta hela tiden Det är lätt att tro att preferensforskningen skulle säga något dramatiskt om skillnader mellan könen, och den säger faktiskt en del om det. Men det som är intressant här är hur lite dramatiskt det egentligen är. När David Buss lät ett trettiosjutal kulturer rangordna vad de sökte hos en partner hamnade snällhet och pålitlighet i topp, före både skönhet och status, hos både män och kvinnor. Skillnaderna fanns, men de låg långt ner i listan. Det viktigaste var i praktiken detsamma: en människa som går att räkna med. Den replikationsstudie som gjordes trettio år senare i fyrtiofem länder kom till samma sak igen. Skillnaderna mellan könen var stabila i sin riktning och små i sin storlek, och likheterna var det som dominerade materialet. Med andra ord: idén att män i grunden sorterar kvinnor efter mjukhet och att kvinnor sorterar män efter resurser är en beskrivning av marginalerna, inte av huvudsaken. Huvudsaken är förutsägbarhet. Sedan finns den del av litteraturen som gör den svenska släpvagnstrenden begriplig på ett nästan komiskt sätt. När Daniel Carlson och hans kollegor undersökte hur par delar hushållsarbetet, och satte det i relation till hur nöjda de var med relationen och med sitt sexliv, var det inte mängden arbete som avgjorde utan upplevelsen av att fördelningen var rimlig. Par där arbetet uppfattades som delat hade högre tillfredsställelse än par där en av dem bar merparten, och det gällde i båda riktningarna. Rimlighet, inte romantik. ## Kompetens är trygghetens vardagsform Det finns en förklaring till varför just en praktisk färdighet blev bärare av beställningen, och den ligger i hur män rapporterar sina behov. Litteraturen om mäns hjälpsökande är ovanligt entydig på en punkt: ju starkare en man identifierar sig med traditionella normer, desto större är risken att han beskriver sitt behov i funktionella termer i stället för i känslomässiga. Han säger inte att han är utmattad, han säger att han behöver få ordning på garaget. Han säger inte att han önskar en partner som inte lämnar honom ensam med ansvaret, han säger att det vore skönt med någon som kan backa släpet. Det betyder inte att det som sägs är oväsentligt. Det betyder att man måste läsa det översatt. En man som skriver att han söker någon som fixar sitt eget bilbyte formulerar i regel inte ett krav på mekanisk skicklighet. Han formulerar en hoppfullhet om att inte behöva vara den enda vuxna i rummet, och det är en av de mest utbredda och minst uttalade erfarenheterna hos män som gått ur en lång relation. ## Där beställningen slår tillbaka Men här ligger också fällan, och den är värd att ta på allvar innan man gör släpet till ett ideal. Att välja partner efter användbarhet är att bygga en relation på funktion, och funktion är precis vad som havererar den dag någon av två blir sjuk, arbetslös eller helt enkelt trött under ett par år. Ivan Iljitj hos Tolstoj hade ett hushåll där allt fungerade, och det höll inte i den sekund där han själv inte längre gjorde det. Den man som formulerar sitt behov som en kravspecifikation riskerar att få en kollega, och sedan förvånas över att det är ensamt. Det finns dessutom en spegelrisk som mannen bör vara ärlig om. Kravet på kompetens kan mycket lätt bli ett sätt att slippa den svårare frågan, nämligen om han själv är en person som går att vila hos. Att söka någon som orkar är inte samma sak som att vara någon som orkar. Om beställningen bara går i en riktning har man inte formulerat en önskan om jämnare last. Man har formulerat ett önskemål om att lasten ska flyttas. ## Vad man i stället bör titta efter Om förutsägbarhet är det som forskningen pekar mot, då är den praktiska frågan inte vad någon kan göra utan hur någon beter sig när något går fel. Det är där John Gottmans arbete fortfarande är den tyngsta ledstången vi har. Det som skilde par som höll ihop från dem som gick isär var inte frånvaron av konflikter, utan förmågan att reparera efter dem: att komma tillbaka, säga att det där blev tråkigt, och göra det utan att kräva att den andra först ska erkänna sin del. Ett par som kan reparera klarar en flytt, ett släp och en dålig höst. Ett par som inte kan det klarar inte ens en söndag. Vi har skrivit utförligare om hur man läser ett sådant mönster i en annan människa utan att sätta etiketter på henne, och det finns ett frågeverktyg för den som vill göra det systematiskt i stället för att lita på magkänslan. Det viktiga i sammanhanget är att den kompetens som verkligen bär en relation inte är körkortsbunden. Den handlar om att kunna hålla sig kvar i ett obehagligt samtal, att kunna föreställa sig att den andra har giltiga skäl, och att kunna ta emot återkoppling utan att rummet blir kallt i tre dagar. ## Kvinnan som kunde allting, och vad hon faktiskt bar Den svenska litteraturen har en gestalt som ligger nära det som släpvagnsraden famlar efter, och hon är inte en följsam mjukhet. Vilhelm Mobergs Kristina i utvandrarserien kan arbeta, hon kan hushålla, hon kan föda barn i en jordkoja och hon kan säga nej till Karl Oskar när han har fel. Det som gör henne till relationens bärande del är inte hennes duglighet, utan att hon är begriplig. Han vet var hon står, också när hon står emot honom. Penelope i Odysséen håller samman ett hushåll i tjugo år under press från friare som vill ta över det, och det är hennes stadighet snarare än hennes mildhet som gör att Homeros ställer henne jämsides med Odysseus i berättelsens slut. Det man ser i båda fallen är samma sak som mätdatan säger med torrare ord. Det som håller är inte att någon är lätt att ha att göra med, utan att någon är förutsägbar i det svåra. Släpvagnen är en tafatt men i grunden träffsäker metafor för det, och den är dessutom bevis på något annat: att en hel del män just nu försöker beskriva en längtan efter jämnare vardag med ett språk som inte gjordes för ändamålet. ## Vad man kan göra med det För den som skriver en profil finns en enkel uppgradering. Skriv inte vad du kräver att hon ska kunna. Skriv vad du själv gör när det blir jobbigt, och skriv det konkret nog att det inte kan förväxlas med reklam. Den som skriver att han brukar ringa upp igen dagen efter ett gräl har sagt något betydligt mer avslöjande, och betydligt mer attraktivt, än den som listar körkunskaper. För den som läser profiler finns en lika enkel översättning: mannen som skriver om släp säger sannolikt att han är trött på att bära ensam, och han vet inte hur man säger det. ## Källor - Praxis: Elle (5 mars 2025): Backa med släp och fickparkera, nu trendar körkunskaper på Tinder. (https://www.elle.se/lifestyle/senaste-trenden-pa-tinder-i-sverige/10713992) - Etablerad: Buss, D. M. (1989): Sex differences in human mate preferences. Evolutionary hypotheses tested in 37 cultures. Behavioral and Brain Sciences 12(1), 1-49. (Snällhet och pålitlighet rangordnas högst av båda könen.) (https://doi.org/10.1017/S0140525X00023992) - Nya rön: Walter, K. V. m.fl. (2020): Sex differences in mate preferences across 45 countries. A large-scale replication. Psychological Science 31(4), 408-423. (Skillnaderna är stabila men små; likheterna dominerar.) (https://doi.org/10.1177/0956797620904154) - Välciterad: Carlson, D. L., Miller, A. J., Sassler, S. & Hanson, S. (2016): The gendered division of housework and couples sexual relationships. Journal of Marriage and Family 78(4), 975-995. (Upplevd rimlighet i fördelningen, inte mängden arbete, samvarierar med tillfredsställelse.) (https://doi.org/10.1111/jomf.12313) - Etablerad: Gottman, J. M. & Levenson, R. W. (1992): Marital processes predictive of later dissolution. Journal of Personality and Social Psychology 63(2), 221-233. (Reparationsförmåga snarare än konfliktfrihet förutsäger stabilitet.) (https://doi.org/10.1037/0022-3514.63.2.221) - Etablerad: Karney, B. R. & Bradbury, T. N. (1995): The longitudinal course of marital quality and stability. Psychological Bulletin 118(1), 3-34. (Yttre belastning och sårbarhet samverkar; relationer prövas i vardagens last.) (https://doi.org/10.1037/0033-2909.118.1.3) - Etablerad: Addis, M. E. & Mahalik, J. R. (2003): Men, masculinity, and the contexts of help seeking. American Psychologist 58(1), 5-14. (Behov formuleras funktionellt i stället för känslomässigt.) (https://doi.org/10.1037/0003-066X.58.1.5) - Etablerad: Vandello, J. A. & Bosson, J. K. (2013): Hard won and easily lost. A review of theory and research on precarious manhood. Psychology of Men and Masculinity 14(2), 101-113. (https://doi.org/10.1037/a0029826) - Etablerad: Moberg, V. (1949-1959): Utvandrarserien. (Kristina som förutsägbar och begriplig, inte följsam.) - Etablerad: Homeros: Odysséen. (Penelopes stadighet under tjugo års press.) - Etablerad: Tolstoj, L. (1886): Ivan Iljitjs död. (Hushållet som fungerade ända till dagen mannen inte gjorde det.) - Praxis: Fattning.nu: [Att läsa en annan människa](/artiklar/att-skanna-en-annan-manniska), [Frågeverktyg: skanna en annan människa](/resurser/skanna-en-annan-manniska).