# När godheten blir en sköld
> Larm om trakasserier inom MÄN och Arbetsmiljöverkets granskning av kyrkan väcker samma fråga: hur prövar en organisation sitt eget beteende när dess uppdrag är att motverka det? Även våldspreventionens förklaringar måste tåla granskning.
- URL: https://fattning.nu/artiklar/nar-godheten-blir-en-skold
- Kategori: Våldsbegreppet
- Perspektiv: Granskning
- Författare: Erik Hallin
- Publicerad: 2026-10-27T12:57:00Z
- Lästid: 10 min
- Språk: sv-SE
- Utgivare: Fattning.nu
En organisation som arbetar mot våld och kränkningar har ett gott uppdrag. Det säger däremot inte hur den hanterar en anställd som anmäler trakasserier, hur ledningen reagerar på kritik eller om den teori som styr verksamheten fångar hela problemet. Uppdraget och resultatet måste bedömas var för sig.

Den 22 oktober 2026 publicerade Aftonbladet en [granskning av organisationen MÄN](https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4O0mga/larm-om-sexuella-trakasserier-pa-feministisk-organisation-for-man). Den ger anledning att ställa frågor om arbetsgivaransvar. Den ger inte rätt att döma en hel yrkeskår eller att förklara enskilda personers motiv genom deras politiska övertygelse. Det är just den sortens förenkling vi invänder mot när den riktas mot män.

## Vad granskningen faktiskt säger

Aftonbladet beskriver uppgifter från kvinnor om sexuella närmanden, anspelningar och olämpligt beteende från en man i ledande ställning. Enligt tidningens uppgifter fick ledning och styrelse kännedom om klagomålen tidigt under 2026. Mannen fortsatte arbeta, medan berörda kvinnor uppmanades att arbeta på distans.

Tidningen uppger också att en extern utredning genomfördes först efter mer än åtta månader. Uppgiften om att styrelsen kan ha brutit mot lagstiftning och interna riktlinjer återges med förbehållet ”enligt uppgifter till Aftonbladet”. Vi har inte tillgång till utredningen och återger därför inte detta som ett fastställt lagbrott.

Styrelsen svarade att den tog uppgifterna på allvar, att tidigare försök att utreda hade försvårats av bristande underlag och att en mer omfattande extern utredning skulle genomföras. Den utpekade mannen uppgav att vissa uppgifter var obekanta och hänvisade till hänsyn till andras integritet och utredningen. Det svaret är inte ett erkännande.

**Anklagelser ska utredas, inte ersättas av vare sig frikännande självbilder eller offentlig förhandsdom.** Vår kritik gäller vad en arbetsgivare måste kunna redovisa när allvarliga uppgifter kommer fram. Den gäller inte medarbetarna som grupp, och granskningen avgör inte kvaliteten i varje separat stödverksamhet.

## Kyrkan har redan fått samma fråga

Arbetsmiljöverkets [rapport om organisatorisk och social arbetsmiljö 2018–2022](https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-2018-2022-rapport.pdf) ger ett ovanligt tydligt underlag för jämförelsen. I avsnittet om Svenska kyrkan skriver myndigheten att det förekommer en ”godhetskultur”. Den förklarar vad den menar: ”genom att vilja alla gott riskerar man att undvika att ta tag i konflikter, vilket i sin tur kan leda till kränkningar”.

Rapporten redovisar 313 besökta arbetsställen inom trossamfund. Av dem fick 64 procent inspektionsmeddelanden, och sex förelägganden utfärdades. Siffrorna gäller trossamfund som grupp, inte bara Svenska kyrkan. De beskriver brister i arbetsmiljöarbetet på de inspekterade arbetsställena, inte hur stor andel av kyrkans anställda som utsatts för mobbning. Urvalet var tillsyn, inte en representativ undersökning av alla arbetsplatser.

Det belagda problemet är alltså inte att kyrkliga arbetsplatser alltid är sämre. Myndigheten har identifierat en risk: viljan att vara god kan förenas med oviljan att hantera konflikter. Omsorg utan fungerande ansvarsfördelning kan lämna den som behöver hjälp utan ett beslut.

## Prästens barn är en påminnelse, inte ett bevis

I [Prästens barn och klockarens hundar](/artiklar/prastens-barn-och-klockarens-hundar) diskuterar vi vad som händer när kravet på moralisk fläckfrihet får ersätta vuxnas omdöme. Här flyttas frågan från uppfostran till arbetsledning: kan en verksamhet erkänna en konkret brist utan att först försvara sin identitet?

Ordspråket bevisar inte att prästers barn beter sig sämre än andra barn. Det bevisar heller inget om MÄN. Kopplingen är en fråga att undersöka, inte ett forskningsresultat: när anseendet är knutet till att företräda det goda kan kritik bli särskilt besvärlig att ta emot.

**Ett gott syfte är inget undantag från skyldigheten att granska det egna arbetet.** Samma måttstock måste gälla kyrkan, en jämställdhetsorganisation och Fattning.nu.

## Vad forskningen om moralisk frisedel kan säga

En [metaanalys från 2015](https://doi.org/10.1177/0146167215572134) sammanställde 91 studier med 7 397 deltagare om så kallad moral licensing. Under vissa försöksbetingelser följdes tidigare moraliskt handlande av större benägenhet till mindre moraliskt handlande. Den genomsnittliga effekten var modest, och publicerade studier hade större effekter än opublicerade.

Det ger en möjlig psykologisk förklaring till hur människor ibland använder tidigare goda handlingar som en frisedel. Men studierna visar inte att en organisations goda självbild orsakar trakasserier. De fastställer inte heller vad som har hänt inom MÄN eller varför kyrkliga ledare undvikit en viss konflikt. Arbetsmiljöverkets iakttagelse om konflikträdsla och forskningens moral licensing är närliggande frågor, inte samma konstaterade mekanism.

Den rimliga organisatoriska slutsatsen är därför ett krav, inte en diagnos: rutiner för klagomål, utredning och uppföljning måste fungera också när uppgifterna stör ledningens bild av verksamheten.

## Även våldets förklaring måste kunna granskas

Fattning.nu driver hypotesen att vi inte kommer till rätta med mäns våld mot kvinnor genom att göra män som kategori till förklaring. Det behövs kunskap om vad som utlöser våld, vilka mönster som håller det vid liv och vilka insatser som faktiskt minskar det. Kön kan vara relevant utan att vara en tillräcklig orsaksförklaring.

I [MÄN, makten och felslutet om våldet](/artiklar/man-makten-och-felslutet-om-valdet) har vi betonat vanmakt och skam som motbild till en förklaring byggd på överordning. Här behöver vi precisera vår egen tes. Makt och vanmakt är inte alltid motsatser: en person kan känna sig förödmjukad och samtidigt ha ekonomisk makt, kontrollera sin partner eller använda våld för att återta kontroll.

**Upplevt underläge beskriver en möjlig erfarenhet hos den som slår. Det frikänner honom inte och avgör inte vem som faktiskt har makten.** Att hans känsla av underläge finns innebär inte heller att partnern orsakat våldet. Den som hotar eller slår bär ansvaret för handlingen.

## Beläggen är starkast för känsloreglering

En [metaanalys om känsloreglering och partnervåld](https://doi.org/10.1016/j.cpr.2022.102238), publicerad 2022, sammanställde 62 unika stickprov. Den fann ett litet till måttligt samband mellan svårigheter att reglera känslor och att utöva partnervåld. Sambandets styrka skilde sig inte signifikant efter stickprovens kön. Det talar för att undersöka mänskliga regleringssvårigheter, inte behandla dem som en egenskap hos bara män.

En [forskningsöversikt av studentstudier](https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8938307/) pekar också på impulskontroll och tillgång till strategier för att hantera starka negativa känslor. Studenturval och begränsade experiment kan dock inte ensamma förklara alla former av våld eller visa att en viss behandling fungerar i vardagen.

För skam är underlaget mer begränsat. En [teoretisk översikt om skam, PTSD och partnervåld](https://doi.org/10.1016/j.avb.2012.10.002) beskriver skam som en möjlig bidragande mekanism. Den är inte en metaanalys och bevisar inte att skam orsakar mäns våld generellt. Påståendet att fysisk styrka är ”det enda man har kvar” ska därför förstås som en möjlig subjektiv upplevelse, inte som ett fastställt faktum om män som slår.

Vi har vetenskapligt stöd för att känsloreglering behöver ingå i analysen. Vi har inte belägg för att vanmakt ersätter alla andra förklaringar. Resonemanget om [den reaktiva ilskan](/artiklar/reaktiva-ilskan) behöver läsas med den avgränsningen.

## Faktaruta: vad Brås siffror visar

Brås rapport [Brott i nära relation, 2024:4](https://bra.se/rapporter/arkiv/2024-05-06-brott-i-nara-relation) redovisar självrapporterad utsatthet under 2022 bland personer 16–84 år. Tabell 2.1, sidan 25, ger följande uppskattningar:

| Utsatthet under 2022 | Kvinnor | Män |
|---|---|---|
| Någon av de undersökta våldsformerna | 15,2 % | 11,7 % |
| Psykiskt våld | 12,9 % | 10,7 % |
| Fysiskt våld | 2,6 % | 2,0 % |
| Sexuellt våld | 4,4 % | 0,9 % |

Kategorierna överlappar och får inte summeras. Siffrorna gäller utsatthet, inte hur många kvinnor respektive män som utövar våld. De anger heller inte i sig skador, rädsla, upprepning eller dödlig risk. Undersökningen bygger på självrapportering och hade en designvägd svarsfrekvens på 34,9 procent; viktning undanröjer inte säkert alla bortfallsfel.

**Skillnaderna i psykisk och fysisk utsatthet är mindre än skillnaden i sexuell utsatthet.** Det är mer precist än att kalla våldet ”jämställt”. Tabellen skiljer inte ut en gemensam kategori ”milt våld”, och psykiskt våld ska inte antas vara lindrigt. Brå undersöker inte heller om förövaren handlade ur vanmakt.

## Ett bredare synfält, inte ett nytt sugrör

I [Våldet måste beskrivas rätt](/artiklar/valdet-maste-beskrivas-ratt) invänder vi mot att låta ”mäns våld mot kvinnor” fungera som överordnat begrepp även för andra våldsformer. Brås kartläggning visar varför alla utsatta måste kunna bli synliga. Vår artikel om [Mansfrid Sverige](/artiklar/mansfrid-sverige) beskriver ett arbete för just mäns igenkänning och möjlighet att söka stöd.

Men en kritik av en alltför snäv könsanalys får inte ersättas av en lika snäv analys där allt våld förklaras av skam. Det finns också [systematisk forskning om könsnormer, relationsmakt och mäns partnervåld](https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6264844/). Mätningarna varierar och resultaten är inte en enda enhetlig förklaring, men området kan inte avfärdas.

En [metaanalys av 27 randomiserade försök](https://jogh.org/2023/jogh-13-04115/), publicerad 2023, fann lägre odds för partnervåld efter gruppbaserade och samhällsinriktade insatser som arbetade med könsrelationer och normer. Det sammanvägda oddskvotmåttet var 0,78. Försöken genomfördes i låg- och medelinkomstländer, skillnaderna mellan studierna var stora och programmen hade flera delar. Resultatet bevisar inte att en svensk normkritisk föreläsning fungerar, men det motsäger påståendet att arbete med könsnormer aldrig kan fungera.

**Vår hypotes håller i sin avgränsade form: kön räcker inte som förklaring, och specifika mekanismer måste undersökas.** Den starkare tesen att mäns våld i allmänhet kommer ur underläge, eller att könsinriktad prevention inte kan minska det, är inte belagd.

## Pojkar behöver skydd, inte kollektiv skuld

Ett förebyggande arbete bör kunna fråga både vilka normer som rättfärdigar våld och vilka erfarenheter som försvagar ett barns förmåga att hantera rädsla och vrede. I [Vi har botemedlet mot framtida våld](/artiklar/vi-har-botemedlet-mot-framtida-vald) lyfter vi tidiga relationer och emotionell trygghet. Rubrikens ”botemedel” är en argumenterande formulering, inte ett löfte om att en enda insats kan undanröja framtida våld.

Detsamma gäller [pojkarna i hederskontexten](/artiklar/bo-arsrapport-2026-pojkarna-i-hederskontexten): ett barn måste kunna ses som utsatt även om han också förväntas bära eller upprätthålla familjens regler. I vår bok [Att leda våra söner in i mörker](/bok) följer vi hur litteraturen beskriver pojkars utsatthet. Litteraturen kan vidga uppmärksamheten, men ersätter inte empiriska belägg om prevention.

Att förebygga våld kräver ansvar för handlingar utan kollektiv skuld för kön. Ingen pojke ska behöva bli misstänkt förövare innan vuxenvärlden frågar om han behöver skydd. Det är vår normativa utgångspunkt, inte en slutsats som Brås tabell ensam kan ge.

## Godhet måste tåla uppföljning

Den gemensamma lärdomen från kyrkans tillsyn och larmen inom MÄN är inte att deras uppdrag saknar värde. Den är att värdet inte befriar ledningen från granskning. Rapportera misstankar, utred sakligt och skydda människor från fortsatt utsatthet utan att föregripa utredningens slutsats. Följ sedan upp om åtgärderna fungerat.

Jag vill ställa samma krav på Fattning.nu. Om vi kräver att myndigheter och organisationer granskar sina förklaringar måste vi också visa var vår egen hypotes har stöd och var beläggen tar slut. Att kalla sig saklig är inte detsamma som att ha rätt.

**Rådighet är att kunna rätta kursen utan att överge ansvaret.** Arbetet mot mäns våld mot kvinnor behöver ett bredare synfält, där kön, kontroll, utveckling, känsloreglering och konkret utsatthet kan undersökas tillsammans. Den som behöver stöd nu ska samtidigt kunna hitta [hjälp och samtalsstöd](/resurser), utan att vänta på att debatten avgör vilken teori som ska vinna.

## Källor

- Aftonbladet, Natalia Kazmierska och Johanna Rapp (22 oktober 2026). [Larm om sexuella trakasserier på feministisk organisation för män](https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4O0mga/larm-om-sexuella-trakasserier-pa-feministisk-organisation-for-man). Uppgifter och bemötanden enligt tidningens granskning; inte en rättslig prövning.
- Arbetsmiljöverket. [Projektrapport: Organisatorisk och social arbetsmiljö 2018–2022](https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-2018-2022-rapport.pdf), s. 10–11 och bilaga 4, s. 16. Tillsyn av utvalda arbetsställen.
- Blanken, I., van de Ven, N. och Zeelenberg, M. (2015). [A Meta-Analytic Review of Moral Licensing](https://doi.org/10.1177/0146167215572134). Personality and Social Psychology Bulletin, 41(4), 540–558. DOI: 10.1177/0146167215572134.
- Frenzel, A., Brå (2024). [Brott i nära relation: Kartläggning av utsatthet under 2022 och under livstiden](https://bra.se/rapporter/arkiv/2024-05-06-brott-i-nara-relation). Rapport 2024:4, tabell 2.1, s. 25, samt metodavsnittet.
- Maloney, M. A., Eckhardt, C. I. och Oesterle, D. W. (2022). [Emotion regulation and intimate partner violence perpetration: A meta-analysis](https://doi.org/10.1016/j.cpr.2022.102238). Clinical Psychology Review, 93, 102238. Samband, inte bevis för en enskild orsak.
- Neilson, E. C. m.fl. [Emotion Regulation and Intimate Partner Violence Perpetration in Undergraduate Samples: A Review of the Literature](https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8938307/). Trauma, Violence, & Abuse. DOI: 10.1177/15248380211036063. Studenturval begränsar generaliserbarheten.
- Lawrence, A. E. och Taft, C. T. (2013). [Shame, posttraumatic stress disorder, and intimate partner violence perpetration](https://doi.org/10.1016/j.avb.2012.10.002). Aggression and Violent Behavior, 18(2), 191–194. Teoretisk översikt, inte metaanalys.
- McCarthy, K. J., Mehta, R. och Haberland, N. A. (2018). [Gender, power, and violence: A systematic review of measures and their association with male perpetration of IPV](https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6264844/). PLOS ONE, 13(11), e0207091. DOI: 10.1371/journal.pone.0207091.
- Leight, J., Cullen, C., Ranganathan, M. och Yakubovich, A. (2023). [Effectiveness of community mobilisation and group-based interventions for preventing intimate partner violence against women in low- and middle-income countries: A systematic review and meta-analysis](https://jogh.org/2023/jogh-13-04115/). Journal of Global Health, 13, 04115. DOI: 10.7189/jogh.13.04115.
- Fattning.nu: [Prästens barn och klockarens hundar](/artiklar/prastens-barn-och-klockarens-hundar), [MÄN, makten och felslutet om våldet](/artiklar/man-makten-och-felslutet-om-valdet) och [Våldet måste beskrivas rätt](/artiklar/valdet-maste-beskrivas-ratt). Om hur gräl eskalerar mellan två olika konfliktrepertoarer, se [Två vapenslag](/artiklar/tva-vapenslag). Interna resonemang, inte oberoende forskningsbelägg.