För dig som arbetar med barn
Anmälningsplikt: vad skola, förskola och vård måste anmäla
Plikten att anmäla är individuell, den kan inte delegeras till en chef och den utlöses av misstanke, inte av bevis. Här är vad den innebär i praktiken.
De flesta som tvekar inför en anmälan gör det av omsorg: man vill inte förstöra en relation till en familj som kanske bara har det tungt. Den avvägningen är hedervärd men den är inte din att göra. Din uppgift är att lämna över det du iakttagit, formulerat så sakligt att någon annan kan pröva det. Hur du formulerar dig avgör däremot mycket, både för barnet och för familjens fortsatta tillit.
Det här gäller
Plikten är personlig och kan inte skjutas uppåt
Enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen är var och en som arbetar i verksamhet som berör barn skyldig att genast anmäla misstanke om att ett barn far illa. Att ha informerat rektor eller chef befriar inte dig från din egen skyldighet.
Misstanke räcker, och utredningen är inte din
Du behöver inte veta om oron är befogad. Du ska inte samla bevis, förhöra barnet eller kartlägga hemmet. Du lämnar iakttagelserna, socialtjänsten prövar dem.
Sekretess hindrar inte anmälan
Anmälningsplikten bryter sekretessen inom skola och hälso- och sjukvård i förhållande till socialtjänsten. Du får också lämna kompletterande uppgifter under en pågående utredning.
Anmälan är inte utredning
Efter din anmälan gör socialtjänsten en förhandsbedömning inom fjorton dagar. Många ärenden avslutas där. Att ett ärende avskrivs betyder inte att din anmälan var fel, bara att underlaget inte höll för en utredning.
Vad du gör nu
1. 1. Dokumentera iakttagelsen samma dag
Datum, tid, plats, exakt vad barnet sa eller vad du såg. Citera hellre än att sammanfatta. Håll dina egna slutsatser tydligt skilda från iakttagelserna.
2. 2. Anmäl genast, skriftligt när det går
Ring vid akut oro och komplettera skriftligt. En skriftlig anmälan blir tydligare och lättare för socialtjänsten att arbeta vidare på.
3. 3. Berätta för barnet vad som händer
Säg att du måste anmäla, vad det betyder och vad som händer sedan. Ett barn som förstår processen blir mindre överraskat och behåller tilliten till dig.
4. 4. Fortsätt vara den vuxna som stannar kvar
Anmälan är inte ett avslut på din relation till barnet. Det är den vuxna som finns kvar veckan efter som gör mest skillnad på lång sikt.
Vanliga frågor
Vem har anmälningsplikt?
Var och en som arbetar i verksamhet som berör barn och unga, inom skola och förskola, hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst, fritidsverksamhet och rättsväsende. Plikten följer av 14 kap. 1 § socialtjänstlagen och är personlig.
När inträder anmälningsplikten?
Vid misstanke om att ett barn far illa. Du behöver inte vara säker och du ska inte utreda själv. Anmälan ska göras genast, inte efter en intern utredning på arbetsplatsen.
Kan jag anmäla anonymt som lärare eller sjuksköterska?
Nej. Den som har anmälningsplikt anmäler i tjänsten och med namn. Anonymitet är förbehållen privatpersoner.
Vad händer efter att jag anmält?
Socialtjänsten gör en förhandsbedömning inom fjorton dagar och beslutar om utredning ska inledas. Du kan begära återkoppling om att anmälan tagits emot, men du har som regel inte rätt till uppgifter om vad utredningen visar.
Kan jag bli av med jobbet om jag anmäler fel?
En anmälan som görs i god tro utifrån iakttagelser är att fullgöra din skyldighet, även om socialtjänsten sedan avskriver ärendet. Det som kan kritiseras är att inte anmäla, eller att anmäla med osakliga omdömen i stället för iakttagelser.