För dig som är, eller möter, en hedersutsatt person
Hedersutsatt — eller du som möter någon som är det
Hedersrelaterat våld är inte vanligt våld i nära relationer. Förövaren är inte en person — det är ett kollektiv. Det betyder att skyddet ser annorlunda ut, och att fel åtgärder kan göra situationen akut farligare.
Om du är utsatt: du har inte gjort något fel. Den lagstadgade rätten till skydd, eget liv och eget val gäller dig — oavsett vad familjen säger. Om du möter någon utsatt: ring inte hem till föräldrarna. Det första samtalet kan utlösa det du försöker förhindra. Hänvisa istället direkt till en av jourerna nedan.
Det här gäller
Hedersförtryck är ett eget brott
4 kap. 4 e § brottsbalken kriminaliserar sedan 1 juli 2022 hedersförtryck. 29 kap. 2 § p. 10 BrB gör hedersmotiv till en försvårande omständighet. Lagen finns. Den används.
Förövaren är ett kollektiv, inte en person
Att flytta dig från en (1) person räcker inte. Sekretessmarkering, kvarskrivning och i vissa fall identitetsbyte kan behövas. Det är inte överreaktion — det är rimlig riskbedömning.
Medling är aldrig ett alternativ
Att kalla familjen till samtal eller "samförståndslösningar" förutsätter jämbördiga parter. I ett hedersärende finns inga jämbördiga parter. Yrkesverksam som föreslår medling i hedersärende gör fel — be att få en annan handläggare eller kontakta enhetschefen.
Att "ringa hem" kan vara en dödsdom
En utredning där socialtjänsten ringer föräldrarna och frågar "stämmer det här?" signalerar till familjen att den utsatta brutit sig ur kollektivet. Konsekvenserna kan vara akut bortförande, inlåsning, fysisk bestraffning. Detta är dokumenterat i en lång rad svenska rättsfall.
Vad du gör nu
1. 1. Ring Shanazi, GAPF, Origo eller Linnamottagningen — innan du gör något annat
De kan i akuta lägen ordna säkerhetsplanering, skyddat boende och kontakt med rätt personer inom socialtjänst och polis. De gör det utan att tipsa familjen. Numren finns nedan.
2. 2. Vid omedelbar fara: ring 112
Polisen kan i akuta lägen begära omedelbart omhändertagande enligt 6 § LVU eller medverka i skyddsplacering. Säg uttryckligen "hedersrelaterat våld" — det styr resursinsatsen.
3. 3. Begär kvinnlig handläggare och hedersspecialiserad enhet
Större kommuner har särskilda hedersenheter eller hedersspecialiserade socialsekreterare. Du har rätt att begära det. Om kommunen inte har det — kontakta NCH (Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld) som kan stötta enskilda handläggare med konsultation.
4. 4. Spara bevis säkert — inte i hemmet
Sms, hot, dagboksanteckningar, foton av skador — säkra dem i molnet med tvåfaktorsinloggning som familjen inte har tillgång till. Inte på en mobil de kan ta. Bevisen är avgörande för LVU-beslut, polisanmälan och eventuell talan i domstol.
Vanliga frågor
Jag är 16 och min familj har börjat planera bortgifte. Vad gör jag?
Ring Shanazi, GAPF eller Linnamottagningen idag. De kan ordna säkerhetsplan utan att kontakta familjen. Berätta också för en lärare, kurator eller skolsköterska du litar på — de har anmälningsplikt enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen och kan utlösa en utredning som kan leda till omedelbart omhändertagande enligt LVU. Vid resa utomlands "för att hälsa på släkt" — anmäl direkt. Det är ofta då tvångsäktenskapen sker.
Jag är lärare. En elev har anförtrott sig. Får jag berätta för rektor?
Du har anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen. Du *ska* göra orosanmälan. Men ring först en av jourerna ovan eller NCH för att få vägledning om hur anmälan formuleras — och absolut inte ring eleven hem. Säg till eleven att du måste anmäla, men förklara processen så att hen inte överraskas.
Jag är socialsekreterare och har just fått ett ärende. Mitt instinktiva svar är att kalla föräldrarna till samtal.
Stopp. Innan något annat: konsultera NCH (Länsstyrelsen Östergötland) eller använd PATRIARK-instrumentet för riskbedömning. Om bedömningen visar förhöjd risk är medling och samförståndssamtal kontraindicerade. Skyddsplacering enligt SoL 4:1 eller LVU 2 § kan vara den enda sakliga åtgärden. Diskutera ärendet med din enhetschef och dokumentera vägen.
Min bror tvingas övervaka mig. Är han också utsatt?
Ja. Pojkar i hederskontexter är samtidigt förövare och fångar i systemet. Han kan också få stöd — Shanazi arbetar uttryckligen med pojkar i den situationen. Den utsatte är inte bara dig.
Är det rasistiskt att tala om hederskultur?
Nej. Tvärtom — att låta bli att tala om det, av rädsla för att verka rasistisk, är att lämna offer kvar i livsfara. De allra flesta som flytt klanstrukturer är själva starkast emot dem. Istanbulkonventionens artikel 42 är otvetydig: kultur och tradition får aldrig åberopas som rättfärdigande av våld.