Tema

Våldsbegreppets expansion

När vardagsfriktion blir patologi.

Vad som händer när "våld" som begrepp utvidgas till att omfatta höjda röster, slamrade dörrar och tystnad. Forskning, juridik och iatrogen skada — utan kulturkrigsretorik.

Läsväg

  1. Du hann inte diska. Nu står det våld i akten. — Begreppet "materiellt våld" var tänkt att fånga medveten kontroll, att någon demonstrativt smutsar ned, gömmer nycklar, saboterar städrutine
  2. Mäns våld mot kvinnor är verkligt. Som formel förklarar det ingenting. — Statistiken om grovt fysiskt våld är obestridd och ska vara det. Men när formeln "mäns våld mot kvinnor" upprepas som arbetsnamn i varje sam
  3. Sluta kalla allt för våld. Inte för att det är oskyldigt, utan för att ordet slutar bita. — Stonewalling kan skada en partners nervsystem lika djupt som vissa former av fysiska övertramp, det är väl belagt. Men om syftet är att få e
  4. Töj ordet våld tillräckligt, och de verkligt utsatta försvinner. — Definitionen av "våld" och "övergrepp" har sträckts ut tills den fångar upp vardaglig hushållsfriktion, en suck, en oenighet om hushållsbörd
  5. Jämställdhetsmyndigheten vill förhindra våld. Har de börjat motverka sitt eget syfte? — Jämställdhetsmyndighetens handbok "Inget att vänta på" riskerar att devalvera våldsbegreppet genom att inkludera vardagsfriktion och fostran
  6. En suck är inte våld. Men den kan bli en anteckning. — En suck. Ett bestämt nej. En höjd röst i vanmakt. I dagens institutionella läsning glider den manliga missnöjesyttringen från känsla till fa
  7. Kalla det psykologiskt våld hemma. I tingsrätten heter det något annat. — I terapirummet kan en suck heta "psykologiskt våld". I tingsrätten heter det "samarbetssvårigheter". JO river år ut och år in upp socialtjän
  8. Utredningen skulle skydda barnet. För många blir den barnets värsta år. — Frågan som aldrig ställs i ett pågående utredningsförfarande är den enda som spelar roll: hur mår barnet faktiskt, och hur mår barnet av jus
  9. Hjälpen kom fram. Skadan kom med den. — Det finns ett ord för när vården skadar patienten den ska bota: iatrogen skada. Det finns ett ord för när rättsprocessen skadar brottsoffret
  10. Begreppet är för brett. Din okalibrerade ilska skadar ändå ditt barn. — Att försvara begreppets skärpa är inte att försvara sin egen otyglade ilska. Tvärtom. Just därför att en suck inte är våld måste den faktisk
  11. Ropa våld tillräckligt ofta, och ingen hör barnet som menar det. — Tre tunga akademiska varningar för en backlash som inte bara drabbar enskilda familjer, utan hotar att urholka hela systemets trovärdighet.
  12. Ordet våld har flyttat i femhundra år. Pojkarna fick inte följa med. — Franz Kafka skrev att en bok måste vara yxan för det frusna havet inom oss. Femhundra års svensk våldshistoria kan berättas som en civilisat
  13. Våldet måste beskrivas rätt. Annars hittar den utsatte inte fram. — Ett begrepp som sägs omfatta alla våldsutsatta får inte börja med att göra några av dem till undantag. Den som vill förebygga våld måste se
  14. Vi har botemedlet mot framtida våld. — Impulskontroll och självbehärskning uppstår inte ur förbud eller normkritiska föreläsningar i tonåren. De byggs under barnets första levnads
  15. Mansfrid vill att fler ska få syn på mannen som utsätts. — Mansfrid Sverige är en ideell förening som arbetar för att våld mot män i nära relationer ska synas i statistik, myndighetsspråk och stöd. H
  16. När godheten blir en sköld — Larm om trakasserier inom MÄN och Arbetsmiljöverkets granskning av kyrkan väcker samma fråga: hur prövar en organisation sitt eget beteende
  17. Två vapenslag — Pojkar lär sig kroppens gränser på brottarmattan, flickor lär sig tillhörighetens på skolgården. När de två repertoarerna möts vid ett vuxet
  18. Kalkylatorn i sängkammaren — När mannen inte kan vinna grälet slutar han ofta inte med att slå. Han slutar med att räkna, tystna eller lämna. Om de tre formerna av kapit
  19. Strindbergs spegel — Fadren visar hur ett gräl om ord kan sluta i en kastad lampa. Men Strindbergs hustrur, hans dotter och hans samtida kvinnliga författare bes
  20. Frågorna som aldrig ställs — Mellan myndigheternas styrdokument och vårdcentralens undersökningsrum finns ett glapp. Där faller våldsutsatta män och deras barn igenom, i
  21. Terapispråket skulle förena oss. Det blev en kil. — Det moderna terapisamhällets vokabulär, gaslighting, toxisk, gränssättning, narcissist, har lämnat mottagningsrummet och flyttat in i vardag
  22. Terapispråket skulle hela. I fel mun blir det ett vapen. — Två noggrant gjorda videoessäer, en bredare och en spetsigare, har under det senaste året beskrivit samma fenomen från två håll: hur klinisk
  23. Ett oskyddat samtal räcker inte. Det krävs kunskap också. — Det vi talar om när vi talar om terapispråkets kil mellan män och kvinnor är inte en åsikt utan ett av de mest kartlagda fenomenen i modern
  24. Förbundet för utsatta män föll. Frågan gjorde det inte. — Under 2010-talet klev Akillesförbundet fram som en helt ny röst i den svenska jämställdhetsdebatten. Som landets första riksförbund för mans
  25. Barnombudsmannen såg flickorna i hederskontexten. Pojkarna stod bredvid. — Barnombudsmannens årsrapport 2026 om hedersrelaterat våld är välkommen och nödvändig. Läst med pojkars och mäns perspektiv blottar den en bl
  26. Medling räddar relationer. I ett hedersärende kan den kosta ett liv. — Medling förutsätter jämbördiga parter. I ett hedersärende finns bara ett brottsoffer och ett förövarkollektiv med totalt övertag. En juridis
  27. Vi har tagit isär ett ord i tre artiklar. Nu måste vi bygga något i stället. — Tre artiklar i den här serien har tagit isär ett ord. Johan har visat hur "mäns våld mot kvinnor" som formel glider från beskrivning till es
  28. Vi skrev en handbok om våldsprevention. Här är kritiken, från oss själva. — Vi publicerade ett förbättringsförslag till Jämställdhetsmyndighetens handbok "Inget att vänta på". Här prövar vi det med samma lins vi kräv
  29. Fem steg mot våldet, på fem minuter. Utan en enda pekpinne. — En lättsmält genomgång av vårt förbättringsförslag till Jämställdhetsmyndighetens handbok "Inget att vänta på". Fem idéer, inga fotnoter, kl